Joanna Rubin Dranger tilldelas Prisa! 2023

Svenska Tecknares stipendium Prisa! 2023 går till illustratören, serieskaparen och tidigare illustrationsprofessorn Joanna Rubin Dranger. Stipendiet är en meritutmärkelse till ”en utövare som är över 40 år och som främjat Svenska Tecknares yrkesområden under en längre tid”. Vi har ställt några frågor till stipendiaten vars arbete sträcker sig från barnböcker till föreläsningar om bilders makt.

Text: Förnamn Efternamn

Foto: Karl Gabor

Publicerad: 20 maj 2023

Hej Joanna, årets mottagaren av Svenska Tecknares årliga stipendium Prisa! Grattis! Hur känns det?

– Tack! Jag blev väldigt glad och faktiskt rörd till tårar över priset och den fina motiveringen.

Sed id magna suspendisse bibendum ut et porttitor maecenas tortor. Felis amet arcu amet dignissim a. Dignissim pharetra turpis metus mauris morbi volutpat et fames.

Stipendiejuryns motivering:

”I sitt arbete för att medvetandegöra kring bilders makt har årets stipendiemottagare under sin karriär skapat verktyg för och spridit visuell läskunnighet, utbildning och inspiration. Hon är en mycket skicklig tecknare, verksam i mer än 30 år, med ett uttryck av imponerande bredd och en utgivning som omfattar såväl bilderböcker, serier, bokomslag som satirteckning. Hon besitter ett beundransvärt mod att tackla svåra ämnen och i sina serieromaner sårbart blotta sidor som vi alla bär på men inte alltid vågar visa. Genom sitt praktverk Ihågkom oss till liv stärker hon den tecknade dokumentärromanens etablering i Sverige, och tänjer gränserna för vad en illustrerad bok kan vara. Vi är mycket stolta att få tilldela årets Prisa! till Joanna Rubin Dranger, en aktivist, pionjär och ledare inom sitt område som banat väg för andra att följa i hennes spår”.

Vad under dina 30 år som illustratör har varit det roligaste att göra?

– Oj, svår fråga, jag har gjort så mycket olika saker. En höjdpunkt är min allra första barnbok Arg! Nittiotalets argaste bok som jag gjorde tillsammans med min kompis Anna-Karin Cullberg när vi var 19 år. Tio år senare kom telefonsamtalet från Albert Bonniers förlag som meddelade att de ville ge ut min första tecknade roman Fröken Livrädd & Kärleken – det var absolut en höjdpunkt. Att få jobba med underbara Lisbeth Gabrielsson, nestorn inom svensk animation och regissera helt fantastiska svenska och danska skådespelare till min animerade film fröken Märkvärdig & Karriären var superspännande och helt nytt för mig – och nu senast att skapa mitt livs största konstnärliga utmaning: Dokumentärromanen Ihågkom oss till liv.

Förutom ditt arbete med tecknade romaner, utställningar med mera har du arbetat mycket med visuell läskunnighet? Varför är det viktigt för dig?

– Vi lever ju i en värld där vi dagligen möter tusentals bilder och vi kommunicerar också med varandra genom bilder. Mycket av det vi ser genom bild och film är sådant som vi aldrig kommer att möta i verkligheten, bilder vi ser formar vår uppfattning av världen och varandra. Jag tror att de flesta i Sverige idag är helt med på premissen att stereotypa bilder av kön påverkar människors kroppsuppfattning och självbild negativt, och samma sak gäller även andra stereotyper. Men som bildskapare kan man ju också prata om detta ur en kreativ aspekt: Varför skulle man vilja repetera gamla bilder när man istället kan skapa något nytt?

Ditt arbete sträcker sig från hantverk som illustratör till teori i din tidigare roll som professor i illustration. Om du skulle lyfta något i din verksamhet som du är riktigt stolt över vad vill du då lyfta?

– Jag är särskilt stolt över mina tecknade romaner Fröken Livrädd & Kärleken, fröken Märkvärdig & Karriären”, Alltid redo att dö för mitt barn och Ihågkom oss till liv.

Kan du nämna några inspiratörer som har varit viktiga för dig i din verksamhet?

– Det är mer vissa personers specifika verk än hela deras produktion jag inspireras av, som Maus av Art Spiegelman, Fun Home av Alison Bechdel eller bilderboken Vad ska vi göra med lilla Jill? av Fam Ekman. Men också Tove Jansson, Frieda Kahlo, Anna Höglund, Margaret Atwood, Eva Dahlgren, historikern Lars M Andersson och den norska författaren Vigdis Hjort. För att bara nämna några få av många fler.

Hur såg arbetsprocessen med din tecknade dokumentärroman Ihågkom oss till Liv ut?

– Jag arbetade med boken i nästan fyra år, en tid som för mig är mycket präglad av en enorm angelägenhet att lyckas få ihop det – allt jag ville och behövde berätta. Inte för att alla måste intressera sig för just min släkt utan för att det genom dem berättas en mycket bredare berättelse om vår gemensamma 1900–tals historia med många relevanta paralleller till det som händer idag i vår tid. Samtidigt brottades jag med tvivel, att ingen skulle orka eller vilja läsa den här boken. Jag kände verkligen att jag använde 100% av min kapacitet, koncentration och intellektuella förmåga för att sortera i det enorma materialet – och samtidigt finns hela mitt hjärta upplagt på ett fat.

Framtidsplaner?

– Allt är hemligt…

Joanna Rubin Drangers utgivning är varierad och sträcker sig över trettio år. 1999 gav hon ut sin första tecknade roman Fröken Livrädd & Kärleken som uppmärksammades stort såväl i Sverige som utomlands. Efter det följde en rad ytterligare serieromaner som Fröken Märkvärdig & Karriären (2001), Askungens Syster och andra sedelärande berättelser (2006) och Alltid redo att dö för mitt barn (2008). Nyligen utkom den tecknade dokumentärroman Ihågkom oss till Liv (2022). Johanna Rubin Drangers böcker har översatts till många språk och även till rörlig bild samt ställts ut.