Bild från Sverigedemokraternas webbplats våren 2026.
Hur kommunicerar Sverigedemokraterna visuellt? Jacob Kimvall, lektor i konst- och bildvetenskap på Konstfack, gör en analys av SD:s flöden i partiets digitala kanaler.
Bild från Sverigedemokraternas webbplats våren 2026.
I Sverigedemokraternas (SD) sociala medier syns ofta andra partiers symboler och företrädare, främst från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Inläggen går då ut på att kritisera dem och kontrastera med SD. Detta förekommer också hos andra partier, men det framstår som en mer flitigt använd strategi hos SD.
Skillnaden mellan de olika är flödena framstår också större hos SD, samtidigt som det finns stora grafiska likheter mellan deras olika kanaler. Skillnaden är att de jobbar mindre med dubbelpostningar – de verkar ha en tydlig strategi och kommunicera olika innehåll beroende på vilken mediekanal de använder.
Samtidigt jobbar SD ofta med samma typsnitt och grafiska form på såväl TikTok och Instagram som på sin hemsida: ett flitigt användande av färgstark text i ljusare färgade textrutor. Typiskt är användningen orange text på gul botten och blålila text på ljusblå bakgrund, men även andra färger förekommer. Ibland används formen för hela meningar, ibland mer sparsmakat för att markera vissa ord.
Det här används också i kombination med greppet att kontrastera sin egen politik med politiska motståndares, såsom i ett inlägg från 24 april i år: ”Klipp passen för alla gängkriminella med dubbelt medborgarskap?” Texten är vit mot en gråvit bild på ett flygplan, men ordet ”passen” markeras genom att vara orange på gul botten. Rent syntaktiskt framstår meningen som en uppmaning, vilket också ligger i linje med flygplanet som är på väg bort från betraktaren. Men genom att avsluta med frågetecken så framstår det som en fråga. Vi erbjuds förstås också ett svar. Under meningen syns SD:s och Socialdemokraternas respektive partiblomma, och under dessa i tur och ordning ”Ja” (med samma orangegula färgkodning som passen), och ”Nej” i vinrött på röd botten.
Konventionen att markera ord eller lägga hela meningar på en textbotten är förstås inte unik för SD, och den har sannolikt växt fram inom sociala medier. I äldre politisk grafik tycks den inte finnas alls, men idag använd den av flera partier – dock ingen lika flitigt och utstuderat som SD. Att konventioner från nya medier flödar över på äldre medier är en aspekt av det som den samtida medieteoretikern Henry Jenkins kallat för konvergenskultur. Sverigedemokraterna må med en nationalkonservativ blick se med avsky på det samtida mångkulturella samhället men de tycks utan tvekan vara skickliga på att manövrera dess medielandskap.
Jacob Kimvall, lektor i konst- och bildvetenskap på Konstfack
Analyserna av de olika partiernas visuella kommunikation i sina digitala kanaler är gjord i april/maj 2026.
Bilder från partiernas digitala kanaler samt grafiska profil används med tillåtelse från respektive parti.
Alla partier har blivit tillfrågade att kommentera sin visuella kommunikation. Sverigedemokraterna har valt att inte göra det i detta sammanhang.