Illustration: Helena Davidsson Neppelberg
Sveriges författarfond delar ut individuell biblioteksersättning, arbetsstipendier, särskild biblioteksersättning och bidrag för resor och internationella utbyten. Ansökan görs direkt på Sveriges författarfonds webbplats.
Illustratörer kan via Sveriges Författarfond få individuell biblioteksersättning och stipendier och bidrag. Här förklarar vi hur det fungerar och vad som är viktigt att känna till.
Illustration: Helena Davidsson Neppelberg
Enligt upphovsrättslagen får ett litterärt verk fritt spridas vidare sedan det med upphovsmannens samtycke har överlåtits. Det betyder att bibliotek som har köpt in en bok också har rätt att låna ut den; illustratören eller författaren kan inte motsätta sig det och har ingen i upphovsrättslagen stadgad rätt till ersättning. Genom denna kulturpolitiskt motiverade inskränkning i upphovsrättslagen värnas allmänhetens tillgång till litteratur genom den fria biblioteksutlåningen.
Sedan 1954 får dock de svenska litterära upphovsmännen i stället en statlig och offentligrättslig ersättning för biblioteksutnyttjandet. Två motiv angavs för ersättningen: den skulle dels ge skälig ersättning för det samhälleliga utnyttjandet av författarnas verk som den fria utlåningen innebar, dels medföra en viss förbättring av författarnas ekonomiska villkor. De kulturpolitiska motiven bakom instiftandet av den svenska biblioteksersättningen skapade en från första början kulturpolitiskt utformad ersättning: den riktas enbart till svenska upphovsmän (d.v.s. som skriver på svenska eller är bosatta i Sverige) och översättare (till eller från svenska språket) – och därtill används en stor del av medlen för stipendier och bidrag till dessa kategorier av författare, illustratörer, fotografer och översättare.
I Förordning (1962:652) om Sveriges författarfond anges regler för Sveriges Författarfond och biblioteksersättningen. Författarfonden administrerar både Individuella ersättningar som baseras på utlån och stipendier och bidrag som brukar kallas för författarfondens fria del.
Biblioteksersättning innebär att upphovspersoner har rätt till ersättning varje gång deras verk har lånats ut på ett folk- eller skolbibliotek. Den individuella biblioteksersättningen baseras på hur många gånger dina verk lånas ut på svenska folk- och skolbibliotek. Det är det totala antalet utlåningar per person som räknas.
Utbetalning börjar när deras verk har en sammanlagd utlåning över 2 000 gånger, eller för verk med två upphovspersoner (till exempel illustrerade barnböcker och översättningar) 4 000 gånger, och görs en gång per år.
Om ett verk har två upphovspersoner delar de på utlåningarna. Det innebär att varje upphovsperson endast tillgodoräknas hälften av lånen. För att nå upp till miniminivån för utbetalning krävs därför fler faktiska utlån om man är flera upphovspersoner.
Exempel:
Om två upphovspersoners utlåning består av endast ett gemensamt verk behöver boken lånas cirka 4 000 gånger totalt för att vardera person ska nå upp till miniminivån för ersättning.
Ersättningen betalas normalt ut i oktober och avser utlåningen året innan.
Illustration: Helena Davidsson Neppelberg
Det är framför allt två saker som är avgörande för om du får ersättning eller inte:
Utgångspunkten är hur upphovspersonerna presenteras på titelsidan. Om illustratör och författare anges likvärdigt registreras båda som primära upphovspersoner och delar då på biblioteksersättningen.
Biblioteken katalogiserar boken (via KB/Libris), och det är denna katalogisering som ligger till grund för författarfondens bedömning.
För att du som illustratör ska ha rätt till individuell biblioteksersättning krävs att verket är till väsentlig del illustrerat. Bilderböcker uppfyller normalt detta krav.
Även andra typer av böcker, exempelvis vissa kapitelböcker, kan i undantagsfall uppfylla kravet.
Annat som kan påverka om du har rätt till biblioteksersättning eller inte är hur många primära upphovspersoner det finns till verket i fråga. Om ett verk har fler än tre primära upphovspersoner utgår ingen individuell ersättning alls utan pengarna går i stället till stipendier och författarfondens fria del.
Illustration: Helena Davidsson Neppelberg
Om det finns två eller tre upphovsmän till ett verk, ska ersättningen delas lika mellan dem. För verk med fler än tre primära upphovspersoner betalas ingen individuell ersättning.
Även om en illustratör av misstag inte angetts helt likvärdigt på titelsidan så kan denne, om boken är till väsentlig del illustrerad och därför blivit katalogiserad som bilderbok, ändå få ersättning. Om boken inte blivit katalogiserad som bilderbok men du som illustratör kan visa att du har rätt till 50% royalty från förlaget har du en särskild möjlighet att kontakta författarfonden som då kan besluta om att utlåningen ska delas även om katalogiseringen annars inte skulle ge rätt till ersättning.
Om du anser att en bok är felaktigt registrerad eller att ersättningen inte fördelats korrekt kan du kontakta författarfonden för prövning inför kommande utlåningsår.
Illustration: Helena Davidsson Neppelberg
Om du någon gång har fått biblioteksersättning, eller sökt stipendium hos Författarfonden är du registrerad i författarfondens system. Då kan du logga in och ta del av en detaljerad utlånerapport som visar:
Det kan vara ett bra sätt att själv följa upp hur dina verk ligger till i förhållande till miniminivån.
Utöver den individuella ersättningen finns den så kallade fria eller kulturpolitiska delen som författarfonden administrerar inom vilken illustratörer och andra litterära upphovspersoner kan ansöka om arbetsstipendier och/eller bidrag för internationellt utbyte/resa.
Denna del baseras inte direkt på dina egna utlåningssiffror utan är en del av det samlade biblioteksersättningssystemet och fördelas efter ansökan och konstnärlig bedömning.
Illustration: Helena Davidsson Neppelberg
Hur illustratören anges på titelsidan får direkt betydelse för framtida biblioteksersättning. Därför är det viktigt att:
Har du frågor är du välkommen att kontakta den juridiska rådgivningen på juristen@svenskatecknare.se