Lennart Elworth är Surahammarsonen som via ritbordet på bruket tog sig vidare till Berghs och blev en flitigt anlitad satir- och serietecknare. Han är mest känd för sin serie ”47:an Löken”. Tillsammans med sin hustru Mary testamenterade han sitt eftermäle till stiftelsen Mary och Lennart Elworths minnesfond som med start 2025 delar ut ett stipendium till en visuell kreatör som är medlem i föreningen Svenska Tecknare. Här kan du läsa mer om Lennart Elworth.
Lennart Elworth fotograferad 2011 av Dick Schyberg.
Lennart Elworth främsta egenskap som visuell kreatör är hans humoristiska ådra. Som politisk satirtecknade valde han det komiska före det elaka. Elworth beskriver själv det i sina memoarer från 1991: ”Allvarliga teckningar gjorde jag ogärna. Det blev inte alls bra. Men jag ville lära mig att behärska de flesta tekniker och kunna teckna allt och åtog mig uppdrag inom alla grenar”.
I många fall tenderar Elworths humor till buskis. Tydligast blir det i hans mest kända verk: ”47:an Löken”.
Omslag till 47:an Löken. 1980.
"Lökens rätta jag". Illustration av Lennart Elworth.
– Lennart Elworth i sina memoarer.
Lennart Elworth föddes 5 februari 1927 i Surahammar. Den lilla orten, strax utanför Västerås, präglas av att den största arbetsgivaren är ståltillverkaren Surahammars Bruk AB. Efter folkskolan fick även Lennart anställning på bruket – först som springpojke men sedan förflyttades han till ritkontoret – eftersom han visade talang för tecknande.
I en intervju i Vestmanlands läns tidning från juni 1968 berättar Elworth själv att han inte såg sig som en av ritkontorets ”största konstruktörer”:
”Så här i efterhand och av sannfärdiga vittnen intygade, drar jag mig till minnes att mina ritpapper för det mesta var fullklottrade utanför ramen, och den vita ytan inom ramen gav mig gruvliga problem”.
Elworth hade också musikalisk talang och till en början visste han inte om han skulle satsa på det visuella skapandet eller musiken. Från 15-års ålder och framåt var han fritidsmusiker och spelade trummor i olika band, i synnerhet jazzband. Han turnerade och spelade i folkets parker i hela länet.
1991 gav Elworth ut ”I afton dans. En trumslagares och tecknares memoarer” där han beskriver sin uppväxt och ungdomsår. Bland de humoristiska anekdoterna nämner han att han föddes med segerhuva till tonerna av psalmsång eftersom hans familj hyrde en lägenhet ovanför Missionskyrkan. Han berättar också att hans kreativa talang tidigt uppmärksammades och att han inför varje skolavslutning fick rita vad han ville på svarta tavlan i klassrummet. Han har vid flera tillfällen sagt i intervjuer att han hade en mycket lycklig barndom och är glad över att ha kommit från Surahammar.
”Jag har enbart ljusa och positiva minnen från min uppväxttid i Surahammar. Där fanns allting, duktigt fotbollslag i division 2 och hockeylag i högsta serien. Det anordnades också mycket dans på olika föreningslokaler, där man fick tillfälle att spela musik både för äldre och yngre. Jag var också med och spelade revy. Dessutom var allt så snällt i Surahammar, på något sätt”
Satirteckning av Lennart Elworth.
22 år gammal börjar Elworth studera på Berghs i Stockholm. Efter examen söker han sig till fackpress och börjar arbeta för tidningar inom LO som Metallarbetaren och Skogsindustriarbetaren (SIA).
Journalisten och debattören Per Åhlström skriver i förordet till en specialutgåva från SIA och Metallarbetaren där Lennart Elworths alster visas, att fackpressen var det Elworth kände till från bruket. Per Åhlström som också var från Surahammar, skriver även att Lennart Elworth alltid bar med sig hemorten i sitt arbete, han både ”ritade för de där hemma” och också inspirerades av sin uppväxtort. ”De sociala skillnaderna var självklara – något som han aldrig funderade över” även om de satte sina tydliga spår, skriver Åhlström som menar på att Lennart visade stor förståelse för orättvisor och därför ville illustrera dem.
Satir ur fackpress på tema miljö och försurning, 1984.
Nationalencyklopedin definierar arbetarlitteratur som litteratur där upphovsperson vuxit upp under proletära förhållanden och själv kroppsarbetat. En annan definition av arbetarlitteratur är att den är skapad av, om och för arbetare. Jacob Habinc skriver i ”Arbetartecknaren: Svenska serieromaner som arbetarlitteratur” att området kring arbetslitteratur och serieskapande är relativt outforskat. De teman som känns igen i både arbetslitteratur och de serier som han nämner i sin text som exempel på ”arbetartecknande” är skildringar av fattigdom och orättvisor.
Lennart Elworth var både uppvuxen i en arbetarmiljö och började själv arbeta i industrin vid 13 års ålder. Han har ofta återkommit i intervjuer hur åren på bruket präglat honom och hans skapande, samt hans uppväxt i Surahammar. I den bemärkelsen kan han tolkas som en arbetartecknare. Att han sedan valde att rita för och om arbetare samt ofta återkom till orättvisor i sitt skapande är ett annat exempel. Det faktum att han valde att engagera sig fackligt och för kollektivet kan också tolkas som att han arbetade för de som arbetade.
Satirteckning av Lennart Elworth.
I 20 års tid ritade Lennart Elworth serien ”47:an Löken” för tidningen Lektyr. Uppdraget inleddes 1967 och totalt blev det drygt tusen serier och två långfilmer.
47:an Löken är en humorserie som utspelar sig i militär miljö. Lennart Elworth tog inspiration från sin uppväxt och karaktärerna hämtade han ur sin egen barndom som hans pappa eller vänner och kollegor. Lennart själv är 47:an Löken enligt egen utsago.
”Själv hade jag ingen erfarenhet som militär. Den miljön jag kände till var bruket som på den tiden var hierarkisk och fyllt av respekt för överordnande så visst fanns där likheter”.
47:an Löken blev långfilm 1971 och året därpå gjordes en uppföljare ”47:an Löken blåser på” med bland andra Janne Carlsson och Lasse Åberg i rollerna. Filmerna har fått lite kultstatus idag men fick båda usel kritik när de kom.
Logga 47:an Löken.
47:an Löken, serie.
Lennart Elworth om grundandet av föreningen 1955.
Illustration: Lennart Elworth.
Lennart Elworth var med sin fackliga bakgrund en av de som såg behovet av organisation på kollektiv nivå för illustratörer, grafiska formgivare och andra visuella kreatörer. 1955 var han således en av medgrundarna till föreningen Svenska Tecknare.
”Tecknarna saknade en egen organisation och man talade om att det nu var dags. Vi träffades några kvällar på en krog på Götgatan. Det var de gamla välkända tecknarna och några av oss yngre, och efter en tid bildades ”Föreningen Svenska Tecknare” och vår första ordförande blev, om jag inte minns fel, trolltecknaren Einar Norelius. Själv ville jag inte åta mig det minsta uppdrag men blev alltid vald till suppleant, vilket jag gruvade mig svårt över”, skriver Lennart Elworth i sina memoarer.
Den kollektiva gemenskapen betydde mycket för Lennart och han ville gärna ge tillbaka till kollegorna och andra yrkesverksamma. Han återkom ofta i intervjuer om hur lyckligt lottad han kände sig som fått ägna sitt yrkesliv åt sin hobby.
”Ibland undrar jag hur jag orkade med när det var som mest. Från sängen till köksbordet till ritbordet och tillbaka till sängen. Men även om man slitit som en idiot har det alltid varit roligt”, sa han i en intervju med Dagens Arbete 2007.
Illustration av Lennart Elworth.
Lennart Elworth i intervju med Dagens Arbete från 2007.
Om Mary Elworth finns inte mycket dokumenterat. Hon var gift med Lennart Elworth och det är deras gemensamma testament som utgör gåvan till det som blivit stiftelsen Mary och Lennart Elworths minnesfonds stipendium ”Löken”.
Mary Elworth föddes i Orsa och mötte Lennart i Stockholm. Hon arbetade som butiksbiträde och blev senare hemmafru. Enligt Lennart delade de samma intressen för musik och hade liknande bakgrunder som gjorde att de passade ihop. Det var också hon som tackade ja till att han skulle skapa serien för Lektyr som sen kom att bli hans mest kända verk. ”Mary skänkte mig arbetsro och hemkänsla” skriver Lennart i sina memoarer.
Mary Elworth gick bort 2010 och i samband med att hon blev sämre valde makarna att skriva ett testamente där det stod att deras eftermäle skulle tillfalla stiftelsen Mary och Lennart Elworths minnesfond och förvaltas av föreningen Svenska Tecknare.
Satirteckning av Lennart Elworth.
Satirteckning av Lennart Elworth 1984.
”I afton dans – En trumslagares och tecknares memoarer”. Lennart Elworth, Sellin & Partner Förlag AB, Stockholm 1991.
”Lennart Elworth – Teckningar ur SIA och metallarbetaren med kommentarer av Syig Sjödin.” Förord Per Åhlström. Advertising Media AB, Surahammar 1986.
”Affärsfolk i farten: Lökens pappa minns sin musik”, Dagens Industri, 1991-10-18
”Vass tecknare lägger ner pennan”, Dagens Arbete, 2007-12-06.
”47:an Lökens pappa: Surahammar var ett underbart ställe att växa upp på”, Västerås Tidning, 2006-03-31.
”Skämttecknare från Sura fick fint kulturstipendium”, Vestmanlands Läns Tidning, 1968-06-01.
”Arbetartecknaren: Svenska serieromaner som arbetarlitteratur”, av Jacob Habinc vid Lunds universitet, avd. för litteraturvetenskap, SOL-centrum.