Reportage: Slaget om den artificiella intelligensen

268 är antalet gånger som Svenska Tecknare nämndes tillsammans med AI i svensk press under 2023. Av föreningens totala mediala genomslag förra året – som i sig är rekordstort för Svenska Tecknare – nämns artificiell intelligens över hälften av gångerna.

Svenska Tecknare kom in på arbetet med AI under slutet av 2022 efter samtalsserien Prata!, som hölls med fokus på frågor om framtiden för föreningens yrkesgrupper.

– Jag märkte att nästan alla diskussioner under det arrangemanget i slutändan kom att handla om en enda sak – AI, säger Josefine Engström som tog det vidare till styrelsen.

– Inom föreningen har vi arbetat så hårt med frågor kring hur vi ska höja statusen för våra yrken. Känslan jag hade då var att nu kommer AI och drar undan mattan helt. Plötsligt kan kreativitet – som är bland det finaste vi människor har – ersättas, och det fort, fortsätter hon.

Svenska Tecknares syn på den nya tekniken är att den visserligen bär med sig stor potential, men behöver regleras, så att de kreativa yrkena ska kunna upprätthålla sin juridiska och ekonomiska status. En enkätundersökning som Svenska Tecknare lät göra under början av förra året visade också på farhågorna bland yrkesgrupperna kring AI. Majoriteten av de tillfrågade visuella kreatörerna uppgav att de trodde att AI skulle ha en negativ påverkan på deras möjlighet att få jobb eller ta betalt.

När enkätundersökningen presenterades fick den stort medialt genomslag. Josefine Engström tror att ett skäl till att föreningens arbete kring AI nått ut så brett under året är det allmänmänskliga i ämnet.

– I slutändan handlar det om vår arts överlevnad. Vad skulle det innebära för oss om maskiner skapar all kultur? Det är drabbande frågor.

När Svenska Tecknare skulle anställa en ny jurist föll valet på den relativt nyutexaminerade Amanda Ghanbari Lundberg som skrivit sitt examensarbete kring huruvida AI-genererade verk kan ha upphovsrätt. Med Ghanbari Lundberg tog det juridiska arbetet ny fart och omgående togs en AI-hållning fram som presenterades på Dagens Nyheters debattsida. I hållningen skriver Svenska Tecknare hur upphovsrättslagen bör tolkas kring generativ AI. Där vidhålls att den inskränkning som görs när upphovsrättsskyddade verk används av generativ AI för att skapa nytt material – inte har stöd i lagen. Därtill markeras det problematiska i att AI-verktygen inte är mänskliga, i och med att upphovsrätten förutsätter mänskligt skapande.

– Svenska Tecknare blev den första kulturskaparorganisation att ta fram en AI-hållning och efter det har flera andra organisationer följt efter, säger Amanda Ghanbari Lundberg.

För henne har det under året varit tydligt att många som annars inte arbetar med frågorna ändå har fått upp ögonen för AI och föreningens arbete.

– Det är såklart roligt när det man gör påverkar, säger Amanda Ghanbari Lundberg och nämner också det konkreta på politisk nivå som arbetet bidragit till.

En sådan sak är den motion som Miljöpartiet genom Amanda Lind lämnade in till riksdagen under 2023. I den föreslås en utredning för att säkerställa upphovspersoners rättigheter när generativ AI tränas på upphovsrättsskyddat material.

Har Svenska Tecknares arbete kring AI haft någon betydelse i utformningen av motionen?

– Absolut. Frågan om AI och upphovsrätt var redan på tapeten men det betydelsefulla som Svenska Tecknare gjorde var att bidra med en genomgripande analys av det juridiska läget. Sedan är Svenska Tecknares hållning en tolkning av lagen. Och så länge som rättsläget är oklart så behövs det från politiskt håll en utredning för att bringa klarhet, säger Amanda Lind, riksdagsledamot (MP) och ordförande i riksdagens kulturutskott.

Det politiska arbete som pågår framöver sker framför allt inom EU med AI Act – en förordning som syftar till att säkerställa att de AI-system som verkar på den europeiska marknaden är förenliga med grundläggande rättigheter och EU:s värden.

– Det finns mycket bra som kan komma ur AI Act. Jag tror också att vi framöver behöver se rättsliga fall prövas i domstol. Därefter blir nästa steg att prata med marknaden och försöka förhandla fram skäliga villkor. Men för att det ska bli verklighet behöver vi etablera att AI är stöld av upphovsrättsskyddat material, säger Amanda Ghanbari Lundberg.

– Det är tydligt att lösningarna kommer ske på EU-nivå och då är samarbetet med andra kulturskaparorganisationer ännu viktigare, fyller Josefine Engström i.

Är ni hoppfulla inför framtiden?

– Mycket mer nu än för ett år sedan. Nu är det så tydligt för mig. Man kan inte stjäla, det är inte rätt. Den här frågan handlar i förlängningen om vårt mänskliga tillstånd, säger Josefine Engström.

– Ja, i slutändan kommer det visa sig att ett system som bygger på stöld och inte regleras på rätt sätt kommer att slå ut sig själv. Och oavsett vad som sker så har vi vunnit för vi har stått på skaparnas sida, avslutar Amanda Ghanbari Lundberg.