Vanliga frågor om avtal

Vad måste finnas i ett avtal?

Det speciella med avtalsrätten är att det knappt finns några ”måsten”. Däremot finns en hel del ”bör” och ”bra”. Ett bra avtal är ett avtal som på ett tydligt sätt beskriver vad just de enskilda avtalsparterna vill, behöver och gemensamt har bestämt ska hända dem emellan.

Det ska även ta höjd för när saker av olika anledningar inte blir som man har tänkt. Det vi kanske inte ens har föreställt oss att behöva komma överens om. Ett bra avtal är som en bra försäkring. I många fall är det först i försäkringssituationer som avtal ens behövs. Dock brukar de, när de väl behövs, verkligen behövas. I just precis de stunder man inte vill konstatera att ”det är lätt att vara efterklok”.

För att kunna bygga den bästa av kundrelationer – se till att både du och kunden är helt på det klara med vad ni förväntar er av varandra. Skriv ett avtal med allt ifrån uppdragsbeskrivning och deadline till korrektur och användningsrätt. I vår handbok Konsten att leva på det vi gör finns en checklista för ”bör” och ”bra” att ha med i ett avtal.

Måste ett avtal vara skriftligt, eller går det lika bra med ett muntligt avtal?

Det korta svaret på frågan skulle kunna vara ett enkelt ”nej”, eftersom ett avtal inte har några formkrav vilket innebär att även muntliga överenskommelser är lika giltiga som skriftliga. Problemet är att muntliga avtal är svåra att bevisa, därför förespråkar Svenska Tecknare alltid skriftliga avtal.

Börja därför inte arbeta innan alla parter har signerat ett skriftligt avtal, det kan göras på papper eller med digital signering. I undantagsfall kan det för vissa mindre och enklare avtalsfrågor räcka med att alla inblandade skriftligt har bekräftat vad som gäller i en gemensam mejltråd som du ser till att spara. Tänk även på att all kommunikation, både skriftlig och muntlig kan bli en del av avtalet under processens gång. Kommer ni överens om något i ett möte eller över telefon så se till att anteckna vad du har uppfattat så snart inpå som möjligt och skicka till din avtalspart för bekräftelse i vändande mejl.

Om ett skriftligt avtal ändå inte ingås, är det alltid bäst att spela in avtalsförhandlingar och andra samtal kring uppdraget, eftersom inspelningar kan användas som bevisning i ett senare skede. Så länge du själv deltar i samtalet är det tillåtet att spela in samtal utan att berätta det för de andra samtalsdeltagarna. Om du inte själv deltar i samtalet kan det bli fråga om olaga avlyssning.

Vad är det för skillnad på rättighetsöverlåtelse och rättighetsupplåtelse?

Överlåtelse är när en äganderättsövergång sker av upphovsrättens ekonomiska del. Därmed anses förvärvaren få en obegränsad rätt att utnyttja de ekonomiska rättigheter som är knutna till verket. Upp­låtelse är ofta att föredra då en sådan typiskt sett regleras i tid och rum. Ingen äganderättsövergång sker alltså, utan man kan säga att du behåller upphovsrätten men hyr ut (licensierar) den.

Får uppdragsgivaren ändra i det jag har skapat?

Det beror på vad du och din uppdragsgivare har avtalat. Enligt upphovsrättslagen får kunden som utgångspunkt inte ändra i dina verk. Det är emellertid möjligt att träffa en överenskommelse om att uppdragsgivaren får ändra i bilderna, det vill säga att du som upphovsperson ger ditt tillstånd till det genom ert avtal. Saknas sådant tillstånd räknas ändringar i regel som ett intrång i upphovsrätten.

Får jag använda det jag har skapat på uppdrag i min portfolio?

Det kan tyckas självklart att du ska få visa dina tidigare utförda uppdrag i din portfolio, men svaret är att det beror på hur upplåtelsen till kunden ser ut. Om upplåtelsen sker på exklusiv basis eller med ensamrätt kan uppdragsgivaren neka dig att använda materialet i din portfolio under avtalstiden. För att undvika oklarheter är det bra att redan i offerten eller avtalet ha med en formulering kring att du får använda materialet i din portfolio.

Om jag upplåter eller överlåter mina rättigheter i ett avtal, vad säger lagen om ersättning?

När du själv överlåter eller upplåter dina rättigheter i ett avtal har du en lagstadgad rätt till skälig ersättning för överlåtelsen eller upplåtelsen. Denna rätt är tvingande och går alltså inte att avtala bort. Syftet med bestämmelsen är att stärka upphovspersonerna i deras avtalsrelationer. Att ersättningen ska vara skälig innebär att den ska vara lämplig och proportionerlig i förhållande till det faktiska eller potentiella ekonomiska värdet på de överlåtna eller upplåtna rättigheterna, med beaktande av ditt bidrag till verket i dess helhet och alla andra omständigheter i det enskilda fallet, till exempel praxis på marknaden och omfattningen av det utnyttjande som förutses. Det är alltså omständigheterna vid avtalets tillkomst som är avgörande för skälighetsbedömningen.

Om den avtalade ersättningen anses oskälig redan vid avtalets tillkomst, har naturligen all ersättning som utgått varit oskälig, och därför har du i efterhand rätt till ersättning för förfluten tid. Den nya rätten till skälig ersättning gäller dock bara för avtal som ingåtts efter den 1 januari 2023. Bestämmelsen kan alltså inte användas för att komma till rätta med äldre avtal, men fungerar alltjämt som ett ställningstagande för att upphovspersoner har rätt till skälig ersättning vid avtalstillfället, och kan förhoppningsvis få en framåtskridande och handlingsdirigerande effekt i den mening att upphovspersonernas avtalspositioner stärks och rättighetsförvarvarna ser till att punga ut regelrätt från början. Tveka därför inte att uppmärksamma din uppdragsgivare på den nya rätten till skälig ersättning under era avtalsförhandlingar.

Däremot preskriberas rätten efter tio år, vilket innebär att din rätt går förlorad om du inte framställer eventuella ersättningsanspråk inom tio år från dagen för fordringens tillkomst. Från vilken tidpunkt preskriptionstiden ska räknas varierar från fall till fall men utgångspunkten bör vara att den räknas från dagen för avtalets ingående, oavsett när förfallodagen inträffar eller om fordringen är beroende av villkor.

Har jag rätt att omförhandla ersättningen i ett avtal?

Så länge avtalet ingåtts som tidigast den 1 januari 2003 och ersättningen är oproportionerligt låg i förhållande till förvärvarens intäkter från användningen av verket, har du sedan den 1 januari 2023 en lagstadgad rätt till ytterligare skälig ersättning för återstående avtalstid. Rätten tar emellertid endast sikte på omständigheter som tillkommit efter avtalets ingående, till exempel att verket blivit mer kommersiellt framgångsrikt än vad som kunde förutses vid avtalstidpunkten eller att det tillkommit användning som inte förutsågs då avtalet ingicks.

Syftet med rätten till ytterligare ersättning är alltså att komma till rätta med avtal där det i efterhand visar sig att det ekonomiska värdet är högre än parterna ursprungligen bedömt och målsättningen är med andra ord att ge upphovspersonen en möjlighet att för återstående avtalstid – eller den tid som återstår av den upphovsrättsliga skyddstiden – få till en justerad och skälig ersättning utifrån samma utgångspunkter som om det var fråga om ett nytt avtal. Denna rätt är tvingande och går alltså inte att avtala bort.

Jag vet inte hur min uppdragsgivare använder sig av mitt verk och vilka intäkter verket genererar, vad kan jag göra?

Om rättighetsförvärvaren har haft intäkter från användningen av verket eller om din ersättning är beroende av i vilken omfattning verket används har du som utgångspunkt rätt till aktuell, relevant och uttömmande information om på vilka sätt ditt verk har använts och samtliga intäkter som rättighetsförvärvaren har haft från användningen. Informationen är tänkt att ge dig som upphovsperson möjlighet att bedöma det fortsatta ekonomiska värdet av rättigheterna jämfört med den ersättning som utgick vid överlåtelsen. Du har alltså rätt att begära underlag för att till exempel kunna bedöma i vilken utsträckning du skulle kunna ha rätt till ytterligare skälig ersättning.

Jag ska illustrera en bok för första gången och har dålig koll på allt från praktiskt utförande till villkor och ersättning, hur kan Svenska Tecknare hjälpa mig?

Svenska Tecknare har sammanställt ett underlag – ”Barnbok – att tänka på” – som behandlar allt från ekonomiska avtal och räkneexempel för olika typer av böcker till olika förlagstyper och annan praktisk information. Dokumenten hittar du i inloggat läge på Svenska Tecknares medlemssida under ”Avtalsmallar och handledningar”. I den handledningen som skapats av föreninens jurister i samarbete med illustratören Anna Bengtsson finns tips och vägledning kring alltifrån royalty till vad illustratören förväntas bidra med i ett samarbete med förlag. Obs att dokumenten endast ska ses som vägledande – ta därför kontakt med Svenska Tecknares rådgivning om du har några ytterligare frågor eller funderingar. Handledningen är endast för Svenska Tecknares medlemmar.