Vanliga frågor om upphovsrätt

Vad innebär upphovsrätten?

Upphovsrätten är den ensamrätt som upphovspersoner har till sina verk. Den regleras i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, även kallad upphovsrättslagen. Tack vare upphovsrätten har upphovspersoner möjlighet att få ersättning när andra använder deras verk. Upphovsrätten omfattar både en ekonomisk och en ideell rätt:

Ekonomisk rätt: Rätten att bestämma över hur och när ett verk ska tillgängliggöras för allmänheten och hur och när exemplar av verket ska framställas. Denna rätt tillhör i första ledet upphovspersonen, men kan upplåtas eller övergå till en annan juridisk eller fysisk person genom till exempel en licens.

Ideell rätt: Rätten för upphovspersonen att bli namngiven när verket framställs eller tillgängliggörs för allmänheten – namnet ska anges när så är praktiskt och tekniskt möjligt. Den ideella rätten innefattar även skydd mot kränkande ändring eller användning av ett verk. Observera att den ideella rätten är en tvingande regel, den kan alltså inte köpas.

Läs mer om upphovsrätt här.

När omfattas ett verk av upphovsrätten?

För att ett verk ska omfattas av upphovsrätt krävs att det har tillräcklig originalitet, det vill säga att det är resultatet av upphovspersonens egna intellektuella skapande. Så är fallet när upphovspersonens personlighet, det vill säga fria och kreativa val, kommer till uttryck i verket. Verkets kvalitet eller syfte spelar ingen roll. Det är verket som får upphovsrättsligt skydd. Manér, en idé till eller ett koncept för ett verk skyddas inte av upphovsrätt.

Hur får jag upphovsrätt?

Det upphovsrättsliga skyddet uppstår automatiskt i det ögonblick då verket skapas. Med andra ord registreras inte verk för upphovsrättsligt skydd.

Hur länge gäller upphovsrätten?

Enligt den svenska upphovsrättslagen gäller upphovsrätten till utgången av det 70:e året efter upphovspersonens död. Du har alltså upphovsrätt till det du har skapat under hela din livstid och efter din död innehas upphovsrätten av dina arvingar eller testamentstagare.

Finns det några undantag till upphovsrätten?

Det finns några undantag när det gäller upphovsrättsskyddade verk. Till exempel får man för privat bruk framställa enstaka exemplar av offentliggjorda verk, nyhetsmedier får använda verk utan att på förhand be om tillstånd när de ska redogöra för en dagsaktuell händelse, och man får citera ur verk enligt god sed och på ett ändamålsenligt sätt.

Vi har skapat tillsammans, hur fungerar det då?

Om ni har skapat verket tillsammans blir det fråga om så kallad gemensam upphovsrätt, under förutsättning att det inte går att avskilja någon del av ett individuellt skapande. Det hade alltså varit en annan sak om till exempel en av er stod för text och den andra för bild. När det är fråga om gemensam upphovsrätt måste samtliga upphovspersoner eller rättighetshavare till verket ge sitt tillstånd när det ska förfogas över verket.

Vem har upphovsrätten till verk som jag skapat under en anställning, jag eller arbetsgivaren?

Upphovsrätten till anställdas material övergår inte per automatik till arbetsgivaren. I regel behöver alltså upphovsrätten regleras i avtal för att en rättighetsövergång ska kunna anses ske. När inget avtalats får dock arbetsgivaren ändå använda verk som har skapats inom ramen för anställningen, men endast inom sitt verksamhetsområde och för arbetsgivarens normala verksamhet.

Däremot är det inte självklart att arbetsgivaren har rätt att sälja det du har skapat vidare eller låta någon utomstående få använda bilderna utan upphovspersonens tillstånd. Det är alltså endast om sådan verksamhet normalt bedrivs av arbetsgivaren som sådan användning får ske.

Slutligen kvarblir den ideella rätten alltid hos den anställda. Det är alltså bara den ekonomiska rätten som övergår till arbetsgivaren och du har således fortfarande rätt att bli namngiven och motsätta dig kränkande ändringar eller användning.

Någon har lagt upp mitt verk på nätet utan mitt tillstånd, vad kan jag göra?

Om du upptäcker ett intrång bör du alltid först samla bevis material som visar var, när och hur verket har använts, till exempel skärmdumpar, tryckta original eller i andra hand kopior av dessa. Var noggrann i din dokumentation.
Om någon har använt eller ändrat ditt verk utan tillstånd kan det leda till ersättning i efterhand, en överenskommelse om fortsatt användning, eller en juridisk process. Ta kontakt med användaren och informera om att du har blivit varse den otillåtna användningen. Gör gärna detta skriftligt, till exempel via mejl, så att din kontakt med användaren dokumenteras, men du kan även komplettera med ett telefonsamtal. Om intrånget sker på sociala medier går det att kontakta tjänsteleverantören med en anmälan om att olovlig användning av upphovsrättsskyddat material sker på leverantörens plattform – det kan ofta resultera i att materialet snabbt tas bort.
Det finns sedan olika sätt att hantera situationen. Du har rätt att kräva att användningen upphör. Du har även rätt att få skäligt betalt för användningen, och rätt till skadestånd om användningen har inneburit någon typ av skada för dig. Om du kan tänka dig att sälja en användingsrätt för fortsatt användning av ditt verk så kan du och användaren skriva ett avtal om det.
Observera att det generellt sett är bättre att göra upp i godo än att vidta rättsliga åtgärder. Men får du inte resultat efter att ha följt punkterna ovan så ta kontakt med en jurist för att diskutera andra vägar framåt, som att skicka inkassokrav, skicka ett formellt varningsbrev, ansöka om stämning eller göra en polisanmälan.

Jag vet att det finns en motsvarighet till citaträtten såvitt avser konstverk, hur fungerar den?

Den så kallade återgivningsrätten innebär att offentliggjorda konstverk får återges, utan upphovspersonens tillstånd, i tre nämnda situationer: i) i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställts i förvärvssyfte; ii) i anslutning till texten i en kritisk framställning, dock inte i digital form, eller iii) i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, men inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.

För att en framställning ska räknas som vetenskaplig krävs det att den tillkommit i syfte att lämna ett vetenskapligt bidrag och att den håller en viss vetenskaplig nivå. Typexemplet på en kritisk framställning är en konstkritisk artikel.

Återgivningen får emellertid endast ske i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.

Har grafisk formgivning upphovsrätt?

Grafisk form kan skyddas av upphovsrätt. Svenska Tecknare jobbar hårt med att öka kunskapen kring grafisk form och upphovsrätt, inte minst hos beställare och andra motparter.

Läs mer om grafisk formgivning och upphovsrätt här.

Får jag hämta inspiration från någon annans verk?

Svaret är att det beror på. Tillåtligheten beror på huruvida det i upphovsrättslig mening klassas som en bearbetning av verket eller en självständig nyskapelse. Det senare skyddas som ett eget verk medan en bearbetning av ett verk endast får ett skydd som är beroende av originalverkets. Detta avgörs i domstol, om det alltså skulle komma att bli en tvist kring användningen. En bedömning görs då utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, med viss variation beroende på vilken konstart det rör sig om.

Indikatorer på att något klassas som en självständig nyskapelse är att det uppvisar originalitet och självständighet samt att originalverkets individualitet och väsentliga drag har omvandlats i ganska stor utsträckning.

Därutöver kan det finnas andra rättsliga aspekter, exempelvis varumärkesrättsliga, att ta hänsyn till.

Sammanfattningsvis kan sägas att det krävs att ditt arbete ligger långt ifrån originalverket för att du ska vara på den säkra sidan. Och att det säkraste alltid är att inhämta godkännande från upphovspersonen.

Om jag har gjort ett arbete på uppdrag av en uppdragsgivare, vem äger rätten till originalen?

Originalen är dina så länge du inte har avtalat bort rätten till dessa. Det faktum att din uppdragsgivare har rätt att använda ditt arbete i vissa sammanhang innebär inte att uppdragsgivaren äger originalen. Det innebär endast att de har en rätt att använda dina verk på ett visst sätt. Upphovsrätt är med andra ord en sak och äganderätt till original en annan. För tydlighetens skull kan det vara bra att ha med en formulering i avtalet som klargör för uppdragsgivaren att rätten till original tillhör upphovspersonen.

Mina verk syns i en annan bild på ett företags hemsida, är det verkligen okej?

Upphovsrättslagen säger att var och en får framföra konstverk offentligt och överföra konstverk till allmänheten om verket förekommer i bakgrunden av eller annars ingår som en oväsentlig del av en bild. Svaret på frågan är således att om dina bilder endast förekommer i bakgrunden eller är oväsentliga delar av bilden så är det okej för företaget att göra så. Något som kan tala för att det inte är en oväsentlig del av bilden (och att ditt tillstånd krävs) är om dina bilder valts med omsorg för att synas på ett passande sätt i ett visst sammanhang.

Jag har illustrerat en bok och vill vara säker på att jag får min del av biblioteksersättningen, vad ska jag tänka på?

Var mycket noggrann med att ditt namn och författarens namn står helt jämställda – i samma grad och på samma rad – på titelsidan. Annars är risken stor att författaren betraktas som den enda upphovspersonen och att denne uppbär hela ersättningen, såvida inte bildförekomsten är självklart och tydligt övervägande som i en utpräglad bilderboksutgåva.

Om uppgift saknas på titelsidan går man till förtitelsidan, titelbladets baksida, omslaget, kolofonen – i den ordningen. Observera att angivelsen på titelsidan alltså är viktigare än hur det står på omslaget.