Illustration av Nils Jarlsbo
Med hjälp av generativ artificiell intelligens går det nu att framställa alltmer kvalitativa bilder på några sekunder. Vissa betraktar AI som ett nytt effektivt verktyg och arbetssätt. Andra ser det som ett hot mot de kreativa yrkena och hantverksskickliga skapandet. Och vad händer med upphovsrätten, följer lagstiftningen med i tekniksprånget?
Text: Maria Molin
Illustration: Nils Jarlsbo
Artikeln har publicerats i Tecknaren nummer 2, maj 2023
Programmeraren Jason Allens vinst i kategorin ”Emerging digital artists” på konstmässan i Colorado i USA förra året väckte internationell uppmärksamhet när det i efterhand visade sig att hans verk hade skapats med artificiell intelligens. Den senaste tidens skenande tekniska utveckling väcker många frågor hos visuella kreatörer om hur AI kommer att påverka bild- och formområdet.
– Hastigheten på utvecklingen är häpnadsväckande. Efter att vi ena dagen har skrattat åt AI-genererade bilder så har kvaliteten ökat drastiskt på mycket kort tid, säger Svenska Tecknares verksamhetsledare Sandra Nolgren.
Bland kreatörer finns både en nyfikenhet kring hur AI kan användas i skapandeprocessen och farhågor för om de egna kreativa uttrycken kan utnyttjas i AI-teknikens inlärning utan upphovspersonernas vetskap och tillstånd.
– Få vill ha AI-genererade verk som liknar deras egna i uttrycket, där tekniken är upplärd på deras verk. Vi vill gärna vara med i arbetet att bygga sunda affärsmodeller där de tekniska system som utvecklas tar hänsyn till upphovspersonens ideella och ekonomiska intressen, säger Katarina Renman Claesson, som är förbundsjurist på Konstnärernas Riksorganisation, KRO, som företräder yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och formgivare.
Sandra Nolgren, verksamhetsledare Svenska Tecknare.
Illustration av Nils Jarlsbo
En viktig aspekt att ha i åtanke när det gäller AI-inlärning är att upphovsrätten skyddar konkreta uttryck, men inte stil eller manér.
– I praktiken behöver man ändå göra en bedömning i enskilda fall av om en viss output påminner endast om ”stil och manér” i ett eller flera skyddade äldre verk, eller även konkret har stora likheter med ett befintligt verk, säger Johan Axhamn, som är universitetslektor i handelsrätt på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, där han forskar inom områdena immaterialrätt, medierätt och marknadsrätt och har ett särskilt intresse för frågor som rör juridikens samspel med ny teknik.
Katarina Renman Claesson påpekar att de regler som finns i dag i svensk upphovsrättslag också kan tillämpas på AI-inlärning.
– Det pågår redan nu rättsliga processer i bland annat Storbritannien, som ska pröva ett AI-systems olovliga kopiering i dess inlärningsprocess. Möjligheten att kopiera verk för så kallad text- och datautvinning som gäller inom EU omfattar inte den AI-kopiering som har skett olovligen.
Tidigare har det i regel krävts tillstånd från upphovspersonerna för användning av upphovsrättsligt skyddade bilder och andra verk som träningsdata. Den svenska upphovsrättslagen uppdaterades den 1 januari i år med många nya bestämmelser till följd av införandet av EU:s så kallade DSM-direktiv (Digital single market). DSM-direktivet, som främst fokuserar på upphovsrätt i digitala miljöer, röstades igenom i EU 2019 i syfte att underlätta en gemensam inre marknad för digital användning av upphovsrättsligt skyddat material.
– De nya bestämmelserna innebär bland annat att var och en som har lovlig tillgång till ett verk får framställa exemplar av det för text- och datautvinningsändamål, säger Johan Axhamn och förklarar att ”lovlig tillgång” till exempel avser att ett verk är fritt tillgängligt online.
– Det gäller dock inte om upphovspersonen på lämpligt sätt har motsatt sig sådan användning. För verk som har tillgängliggjorts online krävs att upphovspersonen motsätter sig sådan användning på ett sätt som framkommer av maskinläsbara metoder, exempelvis någon typ av teknisk eller digital spärr.
Katarina Renman Claesson, förbundsjurist på Konstnärernas Riksorganisation, KRO.
Sandra Nolgren, verksamhetsledare på Svenska Tecknare. Foto: Anneli Nygårds.
Katarina Renman Claesson, förbundsjurist på Konstnärernas Riksorganisation. Foto: Jann Lipka.
Om det handlar om text- och datautvinning som görs av forskningsorganisationer och liknande aktörer finns det däremot inte någon möjlighet för upphovspersoner att motsätta sig sådan användning.
– I takt med att upphovspersoner blir mer medvetna och i större utsträckning motsätter sig att deras verk används som träningsdata, kommer det att bli större efterfrågan på sådan text- och datautvinning som kan utföras av dessa aktörer. Vi kan nog förvänta oss en del rättspraxis framöver i fråga om vilka forskningsorganisationer som omfattas av de särskilda, mer tillåtande reglerna, utvecklar Axhamn.
Han menar att upphovspersonernas fackliga organisationer har en roll att spela för att ta fram verktyg och metoder som gör det möjligt för upphovspersoner att, om de så önskar, på ett enkelt och standardiserat sätt effektivt motsätta sig att deras verk används som träningsdata, i de situationer där det är möjligt. I branschen efterfrågas licensmodeller där de upphovspersoner som ger tillstånd till att deras verk kan användas i AI-system får ersättning.
– Men det är viktigt att komma ihåg att många inte vill vara en del av ett AI-systems ”minne” oavsett om de får betalt eller inte. Det handlar inte bara om pengar utan också om upphovspersonens och verkets integritet, betonar KRO:s förbundsjurist Katarina Renman Claesson.
En annan fråga, som de kreatörer som har börjat använda AI-verktyg ställer sig, är om deras AI-genererade bilder omfattas av upphovsrätten, som skyddar unikt, självständigt och personligt präglat konstnärligt skapande.
– Så länge som en fysisk persons fria och kreativa val återspeglas i slutresultatet är det ett upphovsrättsligt skyddat verk. En upphovsperson kan på flera sätt och vid olika tillfällen göra dessa val i samband med skapandet, vid förberedelser, utförande och slutförande, svarar Johan Axhamn.
Ju mer autonomt som AI-verktyget är, desto mindre utrymme finns det för mänsklig påverkan på det konkreta slutresultatet, konstaterar han.
– Det är tveksamt om mänsklig input, i form av instruktioner som en textprompt, i sig kan ge upphovsrättsligt skydd för en bild som verktyget genererar. Möjligen kan mänsklig input i form av viss feedback till verktyget och bearbetning av AI-output leda till upphovsrättsligt skydd som avser slutresultatet. Det finns inget generellt svar, utan en bedömning behöver göras i varje enskilt fall.
Illustration av Nils Jarlsbo
Eftersom antalet etiska, existentiella och juridiska frågor relaterade till AI växer i takt med den tekniska utvecklingen har Svenska Tecknares syskonorganisationer under året inlett flera samarbeten. Tillsammans anordnar de kunskapsseminarier och i höst kommer bild- och formutmärkelsen Kolla! att arrangera ett samtal om AI i den kreativa processen.
Under våren har Svenska Tecknare skickat ut en enkät till yrkesverksamma i branschen, för att få ett kunskapsunderlag om vad visuella kreatörer tycker om AI och hur de tror att den nya tekniken kommer att påverka deras yrkesroll.
– Teknikutvecklingen har tidigare visat att alla inte kan skapa lika professionella resultat bara för att man har tillgång till samma verktyg. Vi hoppas att det även gäller AI, för om uppdragsgivare själva kommer att kunna generera material och inte behöver beställa det från utövare blir det ytterst problematiskt för våra yrkesfält, menar Svenska Tecknares verksamhetsledare Sandra Nolgren och ger ett exempel:
– En art director på en tidning beställer i dagsläget redaktionella illustrationer av en illustratör. Branscher som är pressade ekonomiskt skulle kunna se en möjlighet att själva skapa bilderna genom att skriva en prompt i ett AI-program i stället för en brief och en beställning till en illustratör. Det scenariot skulle förstås hota många visuella kreatörers yrken.
Historien har visat att ny teknik med stort genomslag medför att vissa yrkesroller riskerar att förändras, medan nya arbetssätt utvecklas. Det är ofrånkomligt att AI på olika vis kommer att påverka föreningens yrkesgrupper, men i dagsläget är det svårt att säga hur, framhåller Sandra Nolgren.
– Vissa ser AI-tjänsterna som en möjlighet att lägga in sin portfolio och datagenerera sina egna bilder för att använda det som ett verktyg i sitt skapande, men det är långt ifrån alla som vill jobba på det sättet. Det är många som vill behålla det hantverksmässiga i yrket.
Maria Molin är frilansjournalist, bosatt i Visby. Nils Jarlsbo är illustratör. Sandra Nolgren är verksamhetsledare på Svenska Tecknare. Katarina Renman Claesson är förbundsjurist på Konstnärernas Riksorganisation. Johan Axhamn är doktor i juridik och universitetslektor i handelsrätt på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Elin Molander, illustratör och animatör
– Nej, inte som det ser ut nu. Jag är lite nyfiken, men även rädd för att AI kommer att leda till ännu lägre arvoden i branschen.
– Positivt är att det finns så stort intresse för att skapa bilder. Men främst ser jag det som ett hot mot professionella illustratörer. Jag tror att det kommer att förändra branschen – några nya typer av illustratörer tillkommer, samtidigt som illustratörer som skapar för hand kommer att vara kvar. AI är nog en ytterligare faktor som försvårar i en bransch där många vill in, men där marknaden är liten. I längden tror jag att vurmen för det handgjorda även kommer att öka desto mer, ju fler som skapar konst med hjälp av AI.
– Jag önskar att jag kunde säga att det inte skulle påverka mig. Jag har redan börjat lära mig programmering som ett nytt ben att stå på. Vad det leder till får framtiden utvisa. Kanske kan jag fortsätta att göra illustrationer och kombinera det med kodning.
Knut Larsson, serietecknare, illustratör och bildkonstnär
– Nej, och jag slutade använda Photoshop för tio år sedan eller mer. Seendet, tecknarhanden och den levande linjen är utrotningshotade. Jag testade Midjourney för att själv skapa mig en uppfattning om hur intelligent och kraftfullt verktyget var. Min erfarenhet är att det i dagsläget är ett effektivt verktyg för att snabbt ta fram referensbilder. Men jag skulle alltså bara ha det som underlag till mina handtecknade original. Att publicera en bild som en AI har satt ihop från olika bilder på nätet och kalla den sin egen vore ointressant.
– Ett hot helt klart. När det började dyka upp AI-genererade bilder på sociala medier förra året blev jag förbluffad av aningslösheten över vilken inverkan det kommer att få. Jag skrev ett långt inlägg på sociala medier om farorna och spanade om framtiden, vilket fick mycket uppmärksamhet. Det största hotet är mot återväxten av tecknare. Risken är att unga människor kommer att ta fram AI-genererade bilder i stället för att ta upp en penna. Men jag hoppas att jag har fel.
– Jag är serietecknare och konstnär och än så länge vill människor ha handritade bilder och berättelser som handlar om andra människor. Hade jag varit en mer renodlad illustratör skulle det nog haft större inverkan. Den som lever får se.
Annika Bäckström, art director och designer på byrån Oh My
– I min roll som digital designer och art director har vi på byrån använt generativ AI i samband med workshops. Vi har också tagit fram ett ”fotomanér” baserat på AI-bilder för en kund, som gjorde att vi fick möjlighet att skapa unika bilder som vi annars inte hade haft möjlighet eller tid till. I mitt jobb som bokomslagsformgivare och illustratör blandade jag AI-genererade bilder och handgjorda illustrationer, i stället för att använda bildbanksfoton, för ett omslag som kommer ut i år.
– Både och. Jag tycker att det viktigaste är att se denna utveckling av teknik som en utveckling av verktyg. Det är verktyg för oss som kreatörer på samma sätt som andra digitala hjälpmedel, program och appar. Jag tror att det kommer att vävas in i våra arbetssätt. Ofta handlar skapande om vägval och urval. De valen kommer vi som experter och kreatörer fortfarande att äga. En stor risk är att kunder kan säga ”det är ju så enkelt med AI nuförtiden” och på så vis inte vilja betala för den expertis som vi kreatörer kan ge: det kreativa arbete och tankearbete som krävs för koncept och framtagande av material. Att jämföra med kameran tycker jag är bra på många sätt, både när det gäller den tekniska utvecklingen och det kreativa. Det krävs mer av en fotograf än att bara trycka på en knapp.
– Jag försöker att tänka på både den ultimata dystopin och utopin när det gäller framtiden med generativ AI. Jag ser det inte som att jag kommer att förlora mitt jobb, men det kommer absolut att kunna förändras. Än så länge försöker jag utbilda mig och se vad det finns för möjligheter. Det är fortfarande så nytt och det kommer nya verktyg och nya tekniska lösningar dagligen. Jag gillar att se AI-verktygen som kreativa bollplank, där resultatet av min prompt kan ta mig närmre eller längre bort från det resultat jag är ute efter. I en kreativ fas kan båda alternativen vara viktiga.
Niklas Lindblad, grafisk formgivare, Mystical Garden Design
– Ja, det gör jag, mer och mer. Jag gör bokomslag och använder då bilder som jag fotar själv samt bilder från olika bildbyråer till fotografiska kollage. Jag ser Midjourney, som är den AI-tjänst jag använder, som en till bildbyrå som jag använder tillsammans med de andra. Och precis som med bildbyråer så funkar AI jättebra för vissa bilder och uselt för andra. Sedan är också AI-verktyget en fantastisk ”leksak” där jag hittar frön till nya idéer. Jag använder alltså inte bilder jag skapar där direkt, utan snarare fungerar de som inspiration. Än så länge är dock användningen rätt begränsad, bilderna får ofta udda eller i vissa fall helt bisarra fel. Hur många fingrar har en människa på en hand? AI:n gissar glatt på mellan 3 och 35. Och bilderna blir inte så stora.
– För mig personligen är det en möjlighet, men jag förstår dem som ser det som ett hot.
– Oerhört mycket tror jag, och förmodligen på sätt som jag inte förstår än så länge.
Marcus Nyblom
Illustratör, grafisk formgivare och serietecknare
– Jag har endast använt AI professionellt vid ett tillfälle, i samband med ett uppdrag för tidningen Flamman, hösten 2022. Jag hade börjat undersöka AI och föreslog för chefredaktören att jag skulle ta fram en AI-genererad förstasida. Det var avsett som ett slags utmaning till vänner och bekanta som jag hade talat med, som i princip hade avfärdat AI som arbetsredskap. Min egen erfarenhet sa mig att AI kommer att bli historiskt omvälvande, och det är nog ganska många redan överens om vid det här laget.
– Det är uppenbart att AI är så genomgripande kraftfullt att vi inte kommer att känna igen vårt yrkesmässiga landskap inom ett par års tid. Jag har svårt att se att särskilt mycket kritik biter på AI – tyvärr, kan tilläggas. Visst gäller fortfarande upphovsrätt, men det är synnerligen lätt för AI att göra pastischer, ironiska tagningar på stilar som liknar en känd konstnär eller illustratör, men som ändå är en påbyggnad eller en vidareutveckling, något som inte är förbjudet enligt upphovsrättslagstiftningen. Det är tydligt att upphovsrätten har försvagats generellt på grund av digitala mediers oerhörda förmåga till maskinell reproduktion.
– Jag råkade vara först, verkar det som, med att göra ett AI-illustrerat tidningsomslag i Sverige och kommer troligen att fortsätta med både analogt utförda uppdrag och med AI-assistans. För övrigt finns det nog en viss möjlighet att helt analog konst och illustration på ett sätt kan bli eftersökt som ett unikt uttryck.
– Adobe har en förinställning som innebär att du genom att använda deras tjänster godkänner att dina bilder används för deras AI-verktyg. Den inställningen kan du ändra när du är inloggad på ditt Adobekonto.
– Du kan även undersöka om något AI-verktyg har tränats på dina bilder eller din design genom att gå in på sidan ”Have I been trained”, som skapades av konstnärsnätverket Spawning för att ge visuella kreatörer möjligheten att ta bort sina verk från AI-generatorer.
– Flera av AI-verktygen ger numera möjlighet till en ”opt-out”, som endast gäller framtida träningsmaterial och inte det som verktygen redan har tränats på. Inget material finns sparat i dessa verktyg, utan algoritmen har endast ”sett” bilderna och lärt sig koppla ihop dem med ord.
– I USA och Storbritannien pågår rättsprocesser där kreatörer och bildinnehavare stämmer AI-företagen. Skillnader i upphovsrättslagstiftning mellan USA och Europa kan avgöra hur domstolar ser på AI-företagens rätt att träna sina AI-system på bilder tagna från nätet.
– I Storbritannien har bildbyrån Getty Images stämt Stability AI för upphovsrättsbrott och hävdar att verktyget har tränats på bilder som Getty Images äger utan att Stability AI har bett om lov eller köpt licens.
– De amerikanska konstnärerna Sarah Andersen, Kelly McKernan och Karla Ortiz har stämt Stability AI och Midjourney, som de hävdar har inkräktat på upphovsrätten genom att låta verktygen träna på konst utan medgivande. Deras advokat Matthew Butterick anser att AI-verktygen kommer att orsaka stor skada för konstnärer eftersom marknaden kommer att översvämmas av bilder som bryter mot upphovsrätten.
– Generativ AI är ett samlingsnamn för de AI-teknologier och verktyg som kan användas för att framställa naturtroget innehåll. I dag används olika tekniker, metoder och modeller för att utveckla och träna generativ AI. Därför finns det inte bara en förklaring till hur bilder skapas med hjälp av generativ AI.
– Det kan ändå konstateras att varje generativt AI-verktyg behöver tränas på befintliga bilder (träningsdata) för att kunna skapa nya bilder. Vanligtvis behöver användaren även förse AI-verktyget med en prompt (skriftlig instruktion) som AI-verktyget sedan skapar utefter.
– Ju mer detaljerade och avancerade promptar användaren skriver, desto mer kontroll får man i regel över resultatet. Med hänsyn till AI-verktygens adaptiva och autonoma egenskaper behöver dock inte en detaljerad och avancerad prompt nödvändigtvis medföra ökad kontroll. Det slumpmässiga finns alltid med i processen. För att få fram önskat resultat kan det därför ofta behövas många vidareutvecklingar och noggrant formulerade promptar. Användaren kan skriva in att AI ska hämta inspiration från en särskild typ av bilder eller en konstnär.
1. Dall-E 2
Skapare: OpenAI
Företagets hemvist: USA
2. Midjourney
Skapare: Midjourney
Research Lab
Företagets hemvist: USA
3. Stable Diffusion
Skapare: Stability AI
Företagets hemvist: Storbritannien
Illustration av Nils Jarlsbo