2. Bokens tillkomst

Här finner du en kortare beskrivning av hur en bok blir till, hur samarbetet kan se ut, hur boken kan komma att marknadsföras och hur ersättningen redovisas. Informationen är framför allt till för dig som inte gjort böcker tidigare och den avser främst arbete med bilderbok.

Illustration: Malin Rosenqvist

Bilderboksformat 

Antalet sidor brukar som standard vara 32 (2 tryckark) – ofta inkluderar det för- och eftersättsblad. Ibland kan man avtala om att för- och eftersättsblad tillkommer, då ökar antalet sidor för själva berättelsen.

Illustrerade faktaböcker kan ofta ha större antal sidor, till exempel 40 (2,5 tryckark).

Sidstorleken kan variera men förlagen brukar föreslå ett standardmått som kan diskuteras utifrån innehåll och den typ av bok man vill göra. Här har illustratören en tung röst när det gäller bilderböcker eftersom bilden i hög grad påverkar formen.

Digital bild

I de flesta fall arbetar bildskaparen i RGB, som är datorns färgrymd. Leverans av högupplösta filer i TIFF är då vanligast.

Bild på papper

En reprofirma anlitas av förlaget som scannar och färghanterar bilderna i digital form. Det är att föredra men om du förväntas scanna själv så tänk på att det kan vara mycket tidskrävande.

Provtryck

Provtryck beställs av förlaget för gemensam kontroll av bilden, så att bildskapare och redaktör är överens om att slutresultatet är OK. Ofta erbjuds numera bara provtryck på omslag och ett par uppslag med olika färgrymder.

I många fall kan det bli aktuellt med korrigering och nya provtryck. När provtrycken blivit godkända går de till tryckeriet för färgjämförelse vid tryckningen.

Samarbete författare och illustratör

När det gäller bilderböcker blir författaren och bildskaparen i allmänhet likvärdiga upphovspersoner som bidrar till bokens berättelse – grundidéen från författaren möter ett fortsatt idéarbete i bild.

Samarbetet kan se ut på olika sätt men i de flesta fall antar förlaget texten först och föreslår sedan en lämplig illustratör. Ibland kan det dock ske att illustratör och författare har pratat ihop sig, skrivit och gjort skisser redan innan de går till ett förlag.  För dig som är i en sådan situation så rekommenderas att inte färdigställa alla sidor/illustrationer utan det räcker med 2-3 st uppslag för att visa förlaget.

Oftast kommer redaktören, ibland även tillsamans med författaren, med förslag på hur texterna ska fördelas och placeras (s.k. ombrytning av texten). Men det förekommer också att illustratören är den som skissar på hur berättelsen ska spridas över uppslagen och var textblocken placeras på sidorna.

När det gäller barnromaner brukar det vara mindre utrymme för illustratörens idéer om själva boken, eftersom texten är mer omfattande och en formgivare redan kan ha gjort en mall för bildens ungefärliga utrymme. Även i antologier finns en formatmall och typografering att förhålla sig till, men här brukar man ha större möjligheter till egna uppslagskompositioner med bild– och textelement.

Omslaget:

Omslaget är en sak för sig – det är reklam för boken.

Förbered dig på att det ska var klart långt tidigare en den fullständiga boken med anledning av att den ska finnas till hands för marknadsföring. Det kan bli mer diskussion kring utseendet eftersom försäljare på förlaget har synpunkter. Omslaget bör p.g.a. det ovan nämnda arvoderas separat.
Om man skrivit boken själv är man troligen också intresserad av att medverka till baksidestexten – detta brukar ske i samarbete med redaktör/försäljare på förlaget.

Namngivning: 

Både författarens och illustratörens namn ska finnas med på alla ställen i/på boken där upphovspersonerna nämns – författarens namn står enligt normen alltid först. I kolofonens copyrightangivelse särskiljs författare och illustratör ofta med ”text” och ”bild”. Be om att få bli namngiven på rätt sätt. Om en bok är illustrerad i mindre grad är det ändå självklart att upphovspersonen till bilderna ska stå med på bokens framsida.

Marknadsföring:

De flesta förlag annonserar i branschtidskriften Svensk Bokhandel som har höst/vår/sommarkataloger, för försäljning till bokhandel. Men även andra intressenter hittar hela årets utgivning här. Böcker går också till BTJ (Bibliotekstjänst) och andra aktörer för bedömning som kan vara en grund för inköp till bland annat bibliotek. Förlag kan även anordna bokfrukostar eller liknande event för att marknadsföra sig mot inköpare. Bok- eller passande influencers anlitas ibland då det är viktiga marknadsföringskanaler, vilket även upphovspersonernas egna sociala media är. Förlagen brukar också delta på bokmässan i Göteborg för att skapa intresse hos bokhandel, bibliotek och skola – och även sälja böcker direkt till allmänheten.  Ibland kan förlaget försöka sälja bokrättigheter till andra länder genom att delta i barnboksmässan i Bologna och bokmässan i Frankfurt. Står förlaget utan utlandsagent kan upphovspersoner teckna egna avtal med agenter som riktar sig mot utlandsmarknaden.

Ersättning:

Royalty är vanligast när det gäller helillustrerade bilderböcker. Redovisning sker 1-2 gånger per år. I redovisningen framgår upplagans storlek, hur många gratisexemplar som gått ut, hur mycket som sålts till fullt pris och hur mycket som sålts med olika rabatter. I slututräkningen anges hur mycket upphovspersonen får efter att garantisumman är avräknad.

Ersättning per bild/engångsarvode är vanligare när det gäller färre antal illustrationer som bl.a. i barnromaner (kapitelböcker med ett litet antal illustrationer). Hela arvodet betalas då ut när arbetet lämnas. Vid fast arvode bör man försöka avtala om någon begränsning tex en bestämd upplaga eller begräsning i tid för att ersättningen ska kunna bli proportionelig.

Biblioteksersättning:

Biblioteken betalar ersättning för lånade böcker till Sveriges Författarfond. En del av ersättningen är individuell och betalas direkt till berättigade upphovspersoner när antalet lån av pappersböcker överstiger 2000. E-böcker och ljudböcker omfattas inte av biblioteksersättningen.

Illustratörer är berättigade till delad ersättning med författaren om bokens illustrationsgrad är så omfattande att den hos KB är registrerad som ”bilderbok”. Om inte boken självklart signalerar bilderbok men i hög grad är illustrerad är det av avgörande betydelse att illustratörens och författarens namn är skrivna exakt lika på titelsidan, för att visa att illustratören liksom författaren är primär upphovsperson.

Resterande del av bibliotekens ersättning går till Sveriges Författarfonds stipendiepott. Har man böcker som lånas på bibliotek är man formellt berättigad att söka stipendier hos Författarfonden. Läs mer om Biblioteksersättning nedan på denna sida.

Hur ditt namn ska skrivas ut för att få biblioteksersättning

På titelsidan ska författarens och illustratörens namn stå helt jämställda, i samma grad och på samma rad, på något av följande sätt:

”Författarens namn och illustratörens namn” (Med ”och”),
”Författarens namn & illustratörens namn” (Med &-tecken)

”Författarens namn • illustratörens namn” (Med punkt mellan namnen)

Om uppgift saknas på titelsidan går man till förtitelsidan, titelbladets baksida, omslaget, kolofonen – i den ordningen. Observera att angivelsen på titelsidan alltså är viktigare än hur det står på omslaget.

Ordlista:

Dekorfärg: Extra färg som inte ingår i fyrfärgstrycket. Kan väljas fritt ur Pantoneskalan.

Fyrfärgstryck: Tryckmetod där bilden delas upp i rastertoner av cyan, gult, magenta och svart.

För– och eftersättsblad: De sidor som ligger först och sist, där sidan 1 och sistasidan är klistrade mot pärmens insidor

Illustrationgrad: Mått på hur stor del av boken som upptas av illustration.

ISBN–nummer: Numrering för tryckta böcker som delas ut från KB.

Kolofon: Förlagstext som anger författarens och illustratörens copyright, förlagets namn, tryckort, tryckår, ISBN–nummer och ibland upplysningar om typsnitt och pappersval.

Ombrytning: Fördelning av text över uppslag och sidor.

Tapet: Sidorna 2–3 och motsvarande på slutet som kan användas till dekoration eller mer betydelsebärande bild.

Titelsida: Innehåller titel och författarens/illustratörens/förlagets namn och ibland en liten vinjetterad bild.

För ytterligare vägledning är du välkommen att ta kontakt med Svenska Tecknares rådgivning.

Biblioteksersättning – så funkar det

Biblioteksersättning kommer ur när verk har lånats ut på ett folk- eller skolbibliotek

Läs mer
Foto: Jenny Gustafsson.

Logga in

Är du inte medlem ännu? Ansök om medlemsskap här.

Skriv in koden du fått skickad till dig för att logga in.

← Avbryt

Kolla din inkorg!

Vi har skickat ett e-postmeddelande till dig med vidare instruktioner hur du återställer ditt lösenord.