Illustration: Agnes Nordh.
Svenska Tecknare har för första gången kartlagt branschen för visuella kreatörer. I föreningens branschrapport har visuella kreatörers yrkesinriktning, inkomstnivåer, utbildningsbakgrund, var i landet de är verksamma och hur de bidrar till ekonomin undersökts. Resultatet ”En brokig kår på gemensam grund” presenteras den 6 mars 2026 i samband med ett öppet samtal med rubriken ”Prata! om arbetsmarknaden”. Ta del av hela branschrapporten som pdf här.
– Svenska Tecknare valde att ta fram den här branschrapporten för att vi upplevde att det saknades statistik för våra yrkesgrupper. Vi ville helt enkelt ha svar på hur många yrkesverksamma och hur många företag som finns i Sverige, vad de omsätter samt se vilka olika vägar in i yrket som finns och hur könsfördelningen ser ut, säger Sandra Nolgren som är verksamhetsledare på Svenska Tecknare.
Branschrapporten har tagits fram av Svenska Tecknares kansli i samarbete med konsultföretaget Strategirådet. Undersökningen har gjorts med hjälp av siffror från Statistiska Centralbyrån och de grupper som ingår i branschrapportens kartläggning är de som är berättigade till ett medlemskap i föreningen.
Sandra Nolgren, verksamhetsledare på Svenska Tecknare.
Det som framgår är att branschen för visuella kreatörer är brokig, men att det finns mycket som förenar. Bland det som är gemensamt är att alla jobbar med visuell kommunikation på något sätt och att många har en utbildningsbakgrund inom konst eller humaniora. Tydligt är också att kåren har hög utbildning och till stor del är verksamma i Stockholm, om man jämför med den svenska befolkningen i stort.
Det som ser olika ut mellan de olika grupperna i kåren är framför allt inkomstnivåerna och förutsättningarna på arbetsmarknaden. Designer inom spel och digitala medier representerar en växande yrkesgrupp med relativt goda ekonomiska villkor på arbetsmarknaden. Individer inom det yrket utgörs i jämförelsevis hög utsträckning av män som är anställda vid större företag. Bildkonstnärer däremot är oftast verksamma som egenföretagare och har betydligt lägre inkomstnivåer än både genomsnittet på arbetsmarknaden och de andra yrkesgrupperna i kartläggningen, trots att de är både äldre och välutbildade. Speldesigner och bildkonstnärer kan beskrivas som ytterligheter inom kåren för visuella kreatörer medan de grafiska formgivarna ligger mittemellan de två yrkena.
Även på företagsnivå inom kåren visar vår kartläggning på en stor variation. Företag verksamma inom litterärt och konstnärligt skapande är relativt små och i hög utsträckning enskilda firmor. Samtidigt finns det ett antal snabbt växande större företag inom it-relaterade branscher och inom utgivning av dataspel som verkar på en internationell marknad och har höga omsättningsnivåer.
Illustration: Agnes Nordh.
Antalet sysselsatta inom de tre yrkeskategorierna i urvalet omfattar totalt 16 900 individer. Den största yrkeskategorin är grafiska formgivare, som innefattar 9 200 individer och utgör 52 procent. Detta motsvarar drygt hälften av de identifierade individerna i urvalet. Knappt 5 000 individer är verksamma som designer inom spel och digitala medier (30 procent), medan 2 700 verksamma som bildkonstnärer (16 procent).
Illustration: Agnes Nordh.
Kartläggningen omfattar 35 400 företag som är verksamma inom visuell kommunikation. Företag med verksamhet inom litterärt och konstnärligt skapande utgör en relativt stor andel av företagen i urvalet. År 2023 var 19 700 företag verksamma inom denna sektor, motsvarande 56 procent av samtliga företag. Antalet företag verksamma inom dataprogrammering och utgivning av dataspel är relativt lågt jämfört med övriga branscher inom urvalet. Dataprogrammering (webbutveckling, UI) utgör 6 procent av företagen och utgivning av dataspel (spelstudior etc) utgör 3 procent. Företag verksamma inom grafisk design är 5 200 och står för 14 procent av branschen. Företag inom reklam och byråer inom pr och reklam är 8 100 och står för 23 procent. Nyckeltalen som presenteras avser år 2023.
Den totala omsättningen för samtliga företag verksamma inom visuell kommunikation uppgår till 74 miljarder kronor. Företag verksamma inom utgivning av dataspel omsätter drygt 30 miljarder kronor. Lägst omsättningsnivåer har företag verksamma inom litterärt och konstnärligt skapande. I genomsnitt omsätter företagen i den delbranschen 0,3 miljarder kronor. Den delbranschen utgörs i stor utsträckning av enskilda firmor medan företagen i de övriga delbranscherna har större antal sysselsatta individer.
Ett sätt att mäta företags bidrag till svensk BNP är att beräkna det förädlingsvärde som uppstår till följd av den ekonomiska aktiviteten inom en organisation. På branschnivå kan förädlingsvärdet ses som det samlade bidraget till svensk BNP från de företag som ingår i branschen. Företag som bedriver verksamhet inom visuell kommunikation bidrar till 38 miljarder kronor i förädlingsvärde till den svenska ekonomin. Knappt hälften av förädlingsvärdet, motsvarande 17,5 miljarder kronor, genereras av företag verksamma inom dataspel.
Företag verksamma inom visuell kommunikation genererar betydande skatteintäkter. Företagen ger tillsammans upphov till 7,9 miljarder kronor i skatteintäkter. Det innefattar slutlig skatt för aktiebolag och handelsbolag samt skatt på inkomster från eget företagande och anställningar i branschen. Dessa skatter kan användas för att stärka vår gemensamma välfärd och viktiga samhällsfunktioner såsom vård, omsorg, utbildning och sociala skyddsnät. De 7,9 miljarder kronorna i skatteintäkter som skapas av företagen inom branschen kan finansiera ungefär 12 000 sjuksköterskor.
– Det finns en retorik om att de kreativa och kulturella branscherna inte kan stå på egna ben men vår kartläggning visar att branschens bidrar stort till svensk ekonomi och utveckling, säger Sandra Nolgren.
De visuella kreatörernas sektorer är i huvudsak fördelade på storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Företagen är i hög grad koncentrerade till Stockholmsregionen. Andelen företag i Stockholms län uppgår till 43 procent, vilket kan jämföras med 26 procent av samtliga svenska företag som är i Stockholm.
– Det är tydligt att Stockholm har en stor andel företag verksamma inom de kulturella och kreativa sektorerna och att vår bransch utgör en betydande del av den, säger Sandra Nolgren.
Sandra Nolgren, verksamhetsledare på Svenska Tecknare.
Utöver de ekonomiska värden som kan fångas i kvantitativa nyckeltal skapar visuella kreatörer många samhälleliga och kulturella värden. Genom design, bildskapande och berättelser kan idéer, perspektiv och känslor förmedlas. Den visuella kulturen påverkar och bidrar till hur människor upplever och tolkar sin omvärld.
– Omistliga värden är svåra att mäta och därför finns det en risk att de värdena tas för givna. Men vi vill med den här branschrapporten bidra till ett bredare samtal om de uttryck, idéer och ideologier som ryms i bilderna och hur de bidrar till samhället, säger Sandra Nolgren och fortsätter:
– Genom intervjuer med verksamma inom kåren har vi försökt fånga upp hur utövarna själva ser på sina yrkens bidrag till samhället och hur de värderas. Intervjuerna finns som komplement till branschrapportens statistik.
Sandra Nolgren, verksamhetsledare på Svenska Tecknare.
– Den här kartläggningen är ett första steg i att synliggöra den brokiga branschen för visuella kreatörer. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till en ökad förståelse för de visuella kreatörernas villkor och betydelse för svensk ekonomi, säger Sandra Nolgren och fortsätter:
– Det som är tydligt är att det är många yrkesverksamma inom branschen för visuell kommunikation. Det finns en stor företagsamhet och branschen omsätter mycket. Samtidigt finns det stora skillnader i förutsättningarna, säger Sandra Nolgren, verksamhetsledare på Svenska Tecknare.
Det finns flera utmaningar för branschen. En aktuell fråga är användandet av AI-verktyg som förändrar villoren för visuell design och kommunikation. Svenska Tecknares egna kartläggning visar att 42 procent anser sig ha förlorat inkomst eller uppdrag som en följd av utvecklingen inom AI.
– På samhällsnivå bör man ställa sig frågan om vilka långsiktiga kostnader som uppstår av den ökade AI-användningen – både ur ett upphovsrättsligt perspektiv och ur ett mellanmänskligt perspektiv, säger Sandra Nolgren.
De senaste årens lågkonjunktur har också påverkat branschen och minskade budgetar har lett till att visuella kreatörers arbete har efterfrågats mindre. Här påverkar också utvecklingen inom AI som har skett parallellt som de försämrade ekonomiska villkoren. För många egenföretagare inom visuell kommunikation har arvodena legat stilla de senaste årtiondena samtidigt som omkostnaderna i världen ökar.
– Det är tydligt att det finns ett behov av visuella kreatörers kompetenser, vilket den växande andelen verksamma inom spel och digitala medier visar, säger Sandra Nolgren.
Illustration: Agnes Nordh.
Sandra Nolgren. Foto: Anneli Nygårds.